Det sägs att Malmö har arrangerat Eurovision Song Contest tidigare.
1992.
Jag flyttade själv till Malmö 1993. Det var en stad utan Öresundsbro. Citytunnel. Turning Torso. Västra Hamnen. Malmö Arena. Malmö högskola. Entré. Swedbank Stadion. Emporia. Det var en helt annan stad.
När Eurovision Song Contest arrangerades 1992 höll man tävlingen i stadens isstadion intill Malmömässan. 2013 ska man göra samma sak, det är bara det att både isstadion och Malmömässan har flyttat till Hyllie. Och arrangerande SVT har flyttat i andra riktningen, från Jägersro till Västra Hamnen.
Malmö har blivit en kulturstad med många olika centrum. För vissa är området runt Folkets Park och Möllevången det självklara kulturnavet. För andra är det området runt Konsthallen, Operan och Stadsbiblioteket. För en yngre generation är Stapelbäddsparken ett kulturcentrum. Nu byggs konsert- och kongresshuset Malmö Live som kan skapa ett nytt centrum nära till Högskolan och SVT.
Men det är inte bara Malmö som förändrats. Även Eurovision Song Contest ser helt annorlunda ut. EBU:s utvidgning har medfört fler deltagande länder, semifinaler och även andra krav på musiken om man vill vinna tävlingen. Tekniken och telefonröstningen har gjort att tävlingen har demokratiserats.
Så det är två omgjorda parter som nu möts igen tjugoett år senare.
I den här tidningen finns det också en tredje part. Sydsvenskan har ju också förändrats. För tjugoett år sedan bevakade vi tävlingen i vår papperstidning som då gavs ut i broadsheet-format. I år kommer vi såklart också att rapportera i vår papperstidning som nu är i tabloidformat, men vi kommer ju också att direktrapportera från tävlingarna via Sydsvenskan.se. Och med start på måndag kommer vi att sända webb-tv-programmet ”Malmö Calling” med Liv Akne Andersson som programledare.
På söndag invigs hela Eurovision Song Contest med en stor fest på Malmö opera och sen blir det en vecka av publika genrep och tävlingar. Hur man följer invigningen?
Givetvis direktsänder vi den på Sydsvenskan.se.