FRÅGA: I ett radioprogram med författaren P O Enquist använde denne flera gånger ordet fjoling. Vad är det för ett ord?
Laura Norder
SVAR: Det nordsvenska fjoling betyder ’fjolårsdjur, årsgammal unge, åring’ och är bildat till fjol ’förra året’. En älg kallas fjoling under sitt andra levnadsår, året efter att den varit kalv.
Ordet finns eller har funnits också i danskan och norskan som fjor(l)ing.
FRÅGA: Förr i tiden talade man om nordanvind, sunnanvind, västanvind och östanvind för att tala om varifrån vinden kom.
Men i dag hör vi ständigt meteorologerna säga nordlig, sydlig, västlig och ostlig vind när de menar att vinden kommer från norr, söder, väster och öster.
Detta vill inte gå in i min skalle som menar att en nordlig vind blåser i nordlig riktning, alltså mot norr eller norrut – inte från norr. På samma sätt tycker jag att jag gör en sydlig resa om jag åker till Ystad och en nordlig resa om jag åker till Haparanda. Inte katten går en sydlig resa till Haparanda!
Hans Pedersen Dambo, Malmö
SVAR: Nordlig (sydlig, västlig, östlig) betecknar dels befintlighet: nordliga trakter, i den nordliga delen av Syrien, dels riktning: till, mot eller från. Det heter i nordlig riktning, nordlig kurs ’mot norr’, men nordlig vind kommer åtminstone sedan 1600-talet från norr, liksom nordan.
Men det är eller har däremot varit tradition att i visst fackspråk låta nordlig och andra väderstrecksadjektiv beteckna ’som sätter mot norr, norrgående’ etcetera, när det gäller vattenströmmar. Eftersom betydelsen ’som kommer från norr’ är den gängse när det gäller vinden, bör den som med nordliga strömmar menar ’norrgående strömmar’ i kontakt med icke-fackfolk använda otvetydiga ord som ström som sätter mot norr, norrgående.
Enligt ”Nudansk ordbog” kommer nordlig strøm och nordlig vind från samma håll, från norr. En ström som sätter mot norr heter på danska nordgående strøm.
FRÅGA: Sedan åtminstone en tid tillbaka finns verbet ”chilla” med betydelsen ’ta det lugnt’. Varifrån kan detta ha kommit?
Elin
SVAR: Det kommer från engelska chill [out], som i informellt språk betyder ’slappna av, relaxa’. Enligt Ulla-Britt Kotsinas slangordbok från 1998 kan chilla också betyda ’sova, vila’ och ’supa’.
FRÅGA: Vilket av följande är korrekt att säga: DET är mycket folk på stranden i Lomma, eller DÄR är mycket folk på stranden i Lomma?
L.B.
SVAR: Den som talar standardspråk säger det är mycket folk på stranden i Lomma. Att använda ett urblekt, trycksvagt där som formellt subjekt tillhör sydsvenskt språkbruk. Samma användning känner vi från danskan och engelskan.
Att värmlänningen Esaias Tegnér skrev till exempel ”Der växte uti Hildings gård” och ”Der låg ett skimmer öfver Gustafs dagar” beror nog på att han anammat sydsvenskt språkbruk under sina tjugofem år i Lund.
KOMMENTAR angående slåtterarbete och slåttra i Ord och uttryck den 14 juli: Det finns ett bra skäl till varför man säger att Vägverket slåttrar vägrenarna. I de gamla slåtterängarna fanns en unik flora; slåttern skedde så sent att dessa växter hann gå i blom och sprida sina frön. När denna brukningsmetod blev alltmer sällsynt, minskade även förekomsten av dessa växter. Så upptäckte man att många av dessa växter fanns kvar längs vägrenarna. Men för att de ska fortbestå får man inte slå vägrenarna förrän efter att blommorna har satt frön. Denna brukningsmetod har Vägverket anammat vid skötseln av vägrenarna. Så något överfört kan med termen slåttra här avses att man slår så sent att blommorna hinner sätta frö och att den flora som var typisk för slåtterängar kan bibehållas.
Göran Loman