FRÅGA: Allt oftare hör man det nymodiga ”komma till bukt med” något i stället för ”få bukt med”. Vad är detta för ett uttryck?
M A
SVAR: Den gamla inarbetade lydelsen av uttrycket är få bukt med (eller på) ’bekämpa, få bort något, få kontroll över något, någon’. Sedan några årtionden förekommer också varianten komma/gå till bukt med, som är inspirerad av komma/gå till rätta med.
Bukt har här betydelsen ’böjning’, och uttryckets grundbetydelse är troligen ’kunna böja, tvinga’.
FRÅGA: Undrar över ordet ”otymplig” – något ord ”tymplig” har jag aldrig hört.
Anders S
SVAR: Åtminstone har man i dialekt kunnat använda tymplig eller tympig med betydelsen ’klumpig, ovig, åbäklig’. Det hör ihop med tump ’tjockt föremål, klump’ och tamp, som inte bara betecknar ’repända’ utan i dialekt också har betytt ’tjock, klumpig, grov man’.
Det o- som ingår i otymplig är samma som i till exempel oherrans; här har o- förstärkande betydelse.
FRÅGA: Min mormor hade uttryck som ”tvärfylling” eller ”tvefylling”. Det var uttryck för någon, som kunde vräka i sig mat. Stämmer det? Varifrån kommer uttrycken, och vad är betydelsen?
Jan Friberg, Vellinge
SVAR: Tvärfylling betyder ’storätare, frossare, matvrak’ och är känt från sydsvenska dialekter. Danskan har också tværfylding. Efterleden fylling är bildad till verbet fylla ’proppa magen full’, och förleden har förstärkande innebörd. Tvärfyllingen är en person som stoppar i sig mycket mat (och/eller dryck).
En tvefylling var egentligen en person som proppade i sig mat två gånger, dubbelt med mat.
FRÅGA: Man har under de senaste tio åren alltmer börjat använda uttrycket ”att vara disputerad”. För mig förefaller detta som en felaktig syftning. Kan du reda ut detta så vore jag tacksam.
CM
SVAR: Uttryck som en disputerad forskare, en disputerad lektor är kända åtminstone sedan 1970-talet; en disputerad lektor nämns i en språklära från 1977. Perfektparticipet disputerad har aktiv betydelse: ’som har disputerat’, liksom en doktorerad lärare, men en promoverad doktor har tilldelats doktorsvärdigheten (passiv betydelse). Disputerad kan också ha passiv betydelse: en disputerad gränstrakt ’som omtvistats, är omtvistad’, liksom doktorerad i hon har blivit doktorerad på åtskilliga gånger.
När man om någon säger att den är disputerad så har den konstruktionen väl uppkommit ur sammanställningar som disputerad lärare, arbetsterapeut, sökande etc. Det finns också ett substantiverat particip en disputerad ’en person som har disputerat’.
Huvudregeln för perfektparticipets betydelse är följande: det har aktiv betydelse vid intransitiva verb som uttrycker en ändring i befintlighet eller tillstånd (en fallen stad, en gången tid) och passiv betydelse vid transitiva verb (en erövrad stad, den hotade demokratin).
Sedan gäller det att tänka på att vissa verb kan vara både transitiva och intransitiva, och de flesta perfektparticip är bildade av transitiva verb och har passiv betydelse.
Aktiv betydelse ’som har svurit’ har svuren i en svuren fiende, men passiv ’som har svurits’ i en svuren ed. Olika betydelse har studerad i en studerad kvinna ’som har studerat, lärd, beläst’ och i en ofta studerad dikt ’som ofta studerats’. En drucken kvinna har druckit sig berusad, men det druckna vinet har druckits. På bestämd tid är en tidpunkt som bestämts, fastlagts, men en bestämd ledare är en som kan och vill bestämma.
Liknande exempel kan man finna i danska, tyska, engelska, franska, rumänska och portugisiska språkläror. Jag nämner bara två engelska fall: a studied lady ’en studerad, väl bevandrad dam’ och a well-read young woman ’en beläst ung kvinna’.