FRÅGA: Ett uttryck, som jag har hört är ”drasut”. I förening med lång eller långe.
Vad är det här för ord, och var kommer det ifrån?
Jan Friberg
SVAR: Traditionellt har man trott att drasut skulle vara bildat till dras av dra(ga) och ut, men den förklaringen har ifrågasatts. Det har istället föreslagits att drasut är bildat till dialektordet drase som betyder ’stor och lång karl’ och i sin tur kan gå tillbaka på ett fornspråkligt, icke belagt ord drasi ’stor, klumpig sak eller kropp’. Man kan också nämna dråse, som i dalmål betyder ’stor och lång karl’, och det norska och svenska dialektordet drusa ’sädeshög’, som i jämförelser använts om stor, kraftig, tjock kvinna. I finlandssvenskan finns det besläktade drassel ’stor, otymplig mansperson’.
FRÅGA: I andra klass i realskolan använde jag ordet hialös. Min lärare i svenska satte en stor röd bock, och jag fick BC på uppsatsen. Jag tyckte detta var orättvist, förhemma användevi alltid det ordet. Var kommer det ordet ifrån, och i vilken omfattning är det ok att använda dialekt i skrift?
Skåning
SVAR: Det huvudsakligen sydsvenska dialektordet hialös (eller hejalös) ’rastlös, rotlös, otålig, (alltför) ivrig, jäktad’ hör nog ihop med verbet hi(g)a ’flåsa; trakta efter, fika efter’ och adjektivet hi(g)en ’ivrig, som har ett otåligt begär efter något’. Ändelsen -lös förstärker här ordets olustbetonade, oförmånliga eller klandrande innebörd – jämför rick(a)lös ’löst sittande, vickig’ med samma betydelse som rickig. Hialös används också med betydelser som ’huvudlös, sanslös, makalös.
Nuförtiden är det lite mer fritt fram i skriftspråk för både fula ord och vardags- och dialektord. Men man ska fortfarande vara sparsam med ord som kan tänkas väcka irritation eller inte är kända för läsaren. De stör kommunikationen.
FRÅGA: När stora nostalgiknäppen sätter in, brukar jag lyssna på Edvard Persson. En låt jag gillar särskilt är ”Flatenvisan” eller ”Med lite luft”. Han använder ett ord jag inte kan hitta någonstans; kanske jag hör fel men så här hör jag det: ”Våra ledare dom var genin / som slog myntkasen i fantasin, / och dom räknade med / relativa besked, / det var Einstein som lärde dom det.” Så min fråga: Vad är en myntkase?
Ett annat skånskt ord, grebba, var kommer det ifrån?
Lars L
SVAR: Något ord myntkase känner jag inte till. Jag misstänker att det i texten står Münchhausen. Den där baronen Hieronymus von Münchhausen var ju en formidabel storljugare med frodig fantasi. Uttrycket lyfta sig själv i håret ’rycka upp sig; överträffa sig själv’ återgår förresten på en anekdot om samme baron, som sägs ha tagit sig själv i hårpiskan och lyft sig och hästen ur ett träsk.
Gräbba (eller grebba) är inte bara skånskt och småländskt utan har tidigare använts i stora delar av Sverige sedan medeltiden. Det är också känt från Norge. Troligen är det bildat till grabb.
FRÅGA: 1. Ordet utnyttja detta erbjudandet eller han utnyttjade henne. Vad har utnyttja för betydelse? För mig betyder det ’missbruka’. Man bör väl använda nyttja om det är något bra.
2. Ordet huvaligen – vad betyder det?
3. Ordet reducera, har en gång i tiden professor Sten von Friesen på universitetet i Lund sagt, att det betyder ’förändra’ och inte ’minska’.
Bengt Magnusson
SVAR: 1. Liksom danska udnytte och tyska ausnutzen, ausnützen kan utnyttja ha neutral, positiv eller klandrande betydelse: ’använda; dra nytta av; orättmätigt dra fördel av; använda någon/något på ett sätt som är fel, bara för att man själv tjänar på det’.
2. Hu(v)aligen, hugaligen betyder ’hu [då], usch, fy, bevars’ och används främst i nordsvenskt och finlandssvenskt språk.
3. Reduceras huvudbetydelser är och har varit ’dra ner på, (för)minska, avkorta’. I vissa fackspråk kan ordet också användas med betydelser som ’förvandla, förenkla’.